Sidor

måndag 10 september 2012

Gina Tricot, Alexis

Åh vad fin hon är, Alexis. Och jag önskar så att jag älskade henne, men det gör jag inte. Känner mig kanske inte direkt likgiltig heller, men det är något som saknas för att jag ska få hjärtklappning, andnöd och svettiga armhålor.


Va har vi här? En vampig vinrödlila med guldskimmer som mörknar i kanterna. Jag borde vara kär som en klockarkatt men det är jag inte. Jag saknar det där guldskimret på mina naglar. I vissa vinklar och vissa ljus ser jag det, men oftast tycker jag mest att det är ett purpurfärgat skimmerlack. Jag har dock fått komplimanger för det idag, men de kanske ser lacket som jag ser det och tycker det är snyggt och vet inte att det som gör det - guldskimret - inte kommer till sin rätt.

Varför ser det inte ut så här hela tiden? Då hade jag älskat det!

Funderar på om det kan ha att göra med att jag "bara" målade två lager? Å andra sidan ska man väl inte behöva måla en massa lager för att få fram en färg ordentligt om det nu täcker på färre, kan jag tycka. Formulan var trevlig och lättarbetad och lacket torkade hyfsat fort. Jag målade på det igår kväll och då tyckte jag det var jättesnyggt, men i dagsljus tycker jag alltså inte att det är lika roligt.


Matchar med det hårband som håller håret ur ansiktet på mig varje gång jag tvättar mig. Flitigt använt med andra ord.

Om ni undrar har jag valt de bilderna där jag fångar mest liv i lacket, för även om jag är aningens besviken så är det här lacket jättevackert när det visar alla sina dimensioner. Jag önskar bara att det inte var så himla svårt för det att visa upp sig lite mer.

Betyg 4/5