Jag tröttnade rätt så snabbt på gårdagens blå. Det var av efter bara några timmar. Dessutom skulle jag på Odd Fellow igår och jag kände att det där blå var lite väl skrikigt. Så istället valde jag motsatsen till skrikigt -beige.
Av de 6 lacken i Coctail Bling-kollektionen var jag allra minst nyfiken på det här, det beiga krämlacket Brooch the subject. Jo för alltså, man vet ju vad man får med ett beige krämlack. Något rätt så intetsägande, neutralt. I värsta fall plåsterfärgat, eller så ser det ut som om man har skyltdockshänder. Känner lite skyltdocksvarning med det här faktiskt. Hade det varit matt hade jag antagligen hatat det. Nu tycker jag att det är rätt så okej. Inte roligt eller så, men okej.
Jag har två lager här och det behövdes för det var bra flammigt med det första lagret. Fick även lite cutile drag på ena tummen, som fick ett tredje lager bara för det. Det kändes lite rinnigt och ville gärna ner i nagelbanden. Struntar jag i. I eftermiddag ska jag till badhuset med familjen så jag räknar med att det här kommer dö bada-i-klorerat-vatten-döden innan dagen är slut.
Har ju redan matchat ett beige lack med plåster så den här gången blev det en matchning med vad lacket heter. Ett par broscher med andra ord. Jag bär sällan brosch, men om jag gör det är det oftast en av dessa. Riktiga vinatagegodingar båda två. Arvegods.
Betyg 3/5. Kanske inte så kul, men jag gillar det ändå.
