Sidor

tisdag 11 oktober 2011

Tema rosa?: Cetuem #242

Fuskar jag idag? Kanske det, men jag har sorterat in det här lacket i rosa lådan så då är det väl rosa - eller något. För maken till knepig färg har jag sällan skådat. 
Vad är det? Laxrosa? Korallrosaorange? Odefinierbar? Med ett guldigt skimmer? 80-talsaprikos kanske? Jag vet inte. Kanske är det bara udda - men roligt.


Vad som inte är roligt med Cetuem är den där korken. Som det är meningen man ska hålla i när man lackar. Bekvämt? Nej! Motsatsen till bekvämt faktiskt att lacka med den där jätteklossen i näven. Den är bara marginellt mindre än flaskan i sig. Designmässigt är det bra, men användarvänligt är det ju inte. Tror det var Bella som sade att det var som att lacka med en mindre sommarstuga i näven, och om det kan jag bara hålla med. Men det går. Om man håller tungan rätt i mun och använder sig av diverse kraftuttryck. Tror till och med katten rodnade...


Trots att jag upplevde det här som ganska skirt så täckte det bra med tre medelflödiga lager. Aningens VNL bara, men inget som stör direkt. Det torkar rätt så fort även utan mitt älskade Seche Vite. Det luktar rätt så starkt också, så jag misstänker att det innehåller något mindre nyttigt och det är knappast bra att sitta med näsan över det någon längre stund, varförman nu skulle göra det. Doften försvinner dock ganska fort. Om det inte är så att den brände bort alla mina doftceller och jag inte känner att det luktar för den sakens skull...


Och varför väljer jag att lägga en sådan här udda fågel i samlingen, kanske ni undrar? Förklaringen håller jag i handen.
Jag delar ju bo med älskade maken, och när vi en gång i tiden blandade våra cd-samlingar visade det sig att vi hade förvånansvärt få dubbletter, trots att vi lyssnar på liknande musik. Bland annat är vi stora älskare av synt. Men där jag helst lyssnar på plinkeplonksyntpop så lyssnar älskade maken mer än gärna på lite tyngre rytmer. Sådan där musik som gör ont i mina öron och är så tuff att den kallas för tüff av honom och hans kusin. Bland favoriterna finns belgiska Front 242. På bild ser ni albumet "Tyranny for you". Jag har säkert hört det, men det är ingenting jag minns.

Något som är lätt hänt om man delar bo med ett Front 242-fan är att man börjar se sifferkombinationen 242 överallt. Registreringsskyltar, tidtabeller, klockslag, skåpnummer, vikt på godispåsen, träffar på bloggen... Och i mitt fall - nagellack. Det är svårt att låta bli att köpa ett lack som heter 242, särskilt sådana lack som bara heter ett nummer. Och när då Cetum var månadslack på Nailmail, och det fanns totalt 242 lack att välja på.... Ja. Jag var tvungen. The devil made me do it.

(Undrar vad katten rev ner i lilla E:s rum nu. Damgecontrol.)

Betyg 3/5. För det är kul. Men snyggt? Jag har inte bestämt mig än.