Svart. Eller?
Njae, inte riktigt, det är några droppar rött i det här faktiskt vilket syns allra bäst där på lillfingret där jag kladdat lite vid sidan om nageln. Lyckades fånga lite av den röda dragningen även i solljuset, men det ska erkännas att den inte är direkt tydlig. Om man inte vet att det ska vara en svartnad röd så är det i princip osynligt. Svartnad röd förresten, skulle mer vilja kalla den för rödnad svart. Fina ord jag hittar på.
Jag målade på två lager. Målar man flödigt kan det räcka med ett, det är väldigt opakt. Upplevde att det var lite svårlackat den här gången, färgen kändes seg och jag hade problem att få upp tillräckligt på penseln. Jag har burit det förut, men det var innan jag skaffade nagellacksbloggen, så det har bara figurerat på Facebook förut.
Lancelot alltså, ännu en av riddarna vid det runda bordet. Faktiskt en av de viktigare karaktärerna då han var en de riddare som stod kung Arthur närmast och han hjälpte till i mången strid. Det var även han som hade en otrohetsaffär med drottning Guinevere, vilket i slutändan ledde till Arthurs död och att Guinevere gick i kloster. Även Lancelot gick i kloster och blev så småningom präst. Han var den som begravde Guinevere och han dog själv straxt därefter.
Legenden säger att han var son till Kung Benoic och Elaine men att han blev bortrövad av Damen i sjön och uppfostrad av henne i hennes magiska rike. Percevals dotter Elaine (!) blir förälskad i honom och genom att låtsas vara Guinevere luras han att gå till sängs med henne. Resultatet - sonen Galahad.
Matchar det här lacket med en av de bästa böcker jag någonsin läst. Bokomslaget är mestadels svartnat men med en aning rött. "Boktjuven" alltså, av Markus Zusak. Läs den.
Betyg 3/5. Boken får en femma.
